RoseThorns

Trodde aldrig att jag skulle gråta för att jag fått ett nytt jobb. Det är inte glädjetårar som rinner just nu. Jag har fått ett jobb, i ett halvår iaf. Heltid med dålig lön. Men vad skulle jag annars göra? Det fanns inga timmar på Ecco och jag måste ha tak över huvudet.

Vet inte men jag får hela tiden känslan att vara obetydlig och att det är hopplöst att få in en fot någonstan och sedan ha möjligheten att klättra. Fast vet inte varför jag gnäller. Jag är säker i ytterligare ett halvår. Men sen då? Antar att jag får andas lite för att sedan vara tvungen att börja söka igen. Fast kanske är arbetsmarknaden bättre då. Kan ju alltid hoppas!

Den kommande veckan kan vara avgörande om hur nästa år kommer att se ut. Fler och fler saker går emot mig men jag tänker inte ge upp hoppet än. Snart måste turen vända!

Ghost town and haunted love
Stone hard, machine gun
Fired at the ones who run
Stone hard, as bulletproof glass
I'm bulletproof, nothing to lose
You shoot me down, but I won't fall
I am titanium

är som skor och människor. Vissa modeller passar, vissa inte. Alla är vi olika och även om man vill så fungerar man inte ihop med alla. Olika egenskaper hos människor skär sig och vänskap eller kärlek kommer aldrig vara möjlig. Men många av de människor vi träffar kan man ändå komma överens med på något plan. Erfarenheter styr lite om hur man är som person. Så då borde mycket bero på när man träffar någon, vilken tid i livet, hurvidare man kommer överens med någon eller inte. Är det så med kärlek också? Att det beror på när man träffar någon som kommer avgöra om det kommer uppstå en gnista eller inte.

Vet inte om jag tror på att vi människor bara har en sann kärlek. Skulle enbart en av alla människor på jorden vara den rätta för mig? Orka leta! I Sex and the City menar Charlotte på att vi enbart har tre kärlekar. Är det vad en människa hinner med eller klarar av på en livstid eller är vi bara kapabla till att älska tre människor på det sättet? Verkar underligt!

I filmen Ever After diskuterar två av karaktärerna ifall vi människor bara har en sann kärlek. För tänk om man träffar en människa, blir kär, gifter sig och att den sedan blir denna träffad av blixten och dör. Sen träffar man en annan, blir kär i den och vill spendera livet med den. Vilken var rätt? Vilken var man menad att vara med? Den första som dog, eller den andra som man träffade senare. Och vad hade hänt om man träffat den andra före den första eller båda samtidigt?

Finns det ETT happily ever after? Eller finns det många?

Jag har varit singel nu i några månader och har upptäckt ett ganska intressant fenomen. Om man träffar en kille ute en lördagskväll, pratar och har trevligt så byter man inte nummer när kvällen är slut. Nej, man säger eller blir tillsagd att leta reda på och lägga till personen i fråga på FACEBOOK!

---

Teori:
Förr i tiden var man inte rädd för att bjuda hem någon eller bestämma möten. Man var ju illa tvungen med tanke på att det inte fanns några telefoner utan bara brev. Så om man ville bestämma en "dejt" med någon var man antingen tvungen att skicka ett brev eller bjuda hem personen och detta ansikte mot ansikte. Om man inte var feg och skickade någon annan förstås.

Innan facebook skickade man sms, eller så ringde man. Inte lika personligt som brev eller direkt, men mer personligt än facebook. Och man var tvungen att byta nummer för att man skulle kunna ringa eller skicka det där sms:et.

---

Men nu: "Jag måste gå nu, du hittar mig på facebook! Vi har säkerligen gemensamma vänner! Eller så vet du vad jag heter". Fast hur många gånger är minnet med? Man dissar och blir dissad med facebook.

Jag och Linnéa kom på en idé! Visitkort till Facebook. Väldigt enkla. Bild och namn! Istället blir meningen"Jag måste gå nu, du hittar mig på facebook" med en fin blinkning ;) och ge visitkortet. Jag tänker mig något sånt här:



Eller är det lite för analogt och back to the old days?
Var en idé bara =P

Det finns en möjlighet att saker och ting kan rätta till sig. Måtte jag ha talang och tur får att det ska bli till min fördel! Måste kunna tala bra om mig själv, sälja mig själv och sen visa att de gjorde rätt om de mot alla odds valde mig. Snälla utbildning ge mig en fördel! Jag har lagt ut 150 000 på detta!

Wish me LUCK!

Min önskelista till jultomten eller om det är någonannan som känner sig givmild ;)

Svart Kavaj
Morgontofflor
Soda Streamer
Parfym (Armani Code)

För min säkerhet önskar jag också:
Bättre lampa till min cykel
Överfalls alarm (har insett att jag ibland är ett lätt byte)

Best wishes!