RoseThorns

Det är i stunder som dessa som jag känner mig värdelös! Då jag sitter och gör absolut ingenting och inte finner något värde i mitt liv och mina handlingar. Då ännu en dag går och alla dyrbara sekunder och minuter försvinner med den.

Jag tittade på min lillasysters blogg och såg att hon lagt upp fullt med bilder från julafton. Jag ångrar inte att jag valde London, för vad gör en jul utan familjen? Men bilderna fick mig ändå att tänka tillbaka på andra jular och på kommande. Allt förändras, traditionerna förändras. Även om julen i Fröseke inte brukar vara jätte rolig är den ändå en del av året. En del som jag definitivt tänker ta igen nästa år =)

Jaha, om 24 timmar ska jag ännu en gång befinna mig i London. Om allt går som det ska. Mamma ringde idag och meddelade mig lite fint att Skavsta flygplats hade blivit tvunget att ställa in en massa flyg pga det kalla vädret. Inte det man vill höra dagen innan man ska åka. Jag åkte ifrån Skavsta förra gången. Imorn ska jag åka från Västerås. Börjar min resa vid halv 1 imorn och vem vet när jag och Jocke äntligen kommer vara i hans lägenhet i London, lär vara en bit över tolvslaget svensk tid.
Visst, världen går inte under om jag inte kommer till London imorn. Jocke ska komma om bara någon vecka. Men, London över jul är ändå det jag vill och planerat!

Den bästa låten med Caroline af ugglas!

 

Poesi har ingen plats I ett hjärta som har krympt
Och jag är ung och jag är stark
Men jag känner mig gammal och trött
Och min eld har fått näring
Men det finns ingen glöd, nej
Bara en längtan till dig – å, vem du nu är
Till dig – å, vem du nu är

Det känns som mitt liv här på jorden är ett skämt
Jag slösar bort min tid som en inkubation
Ett slags ruvande
Och när jag äntligen försöker, då spricker allt

Och du har ingen aning om
Ingen aning om hur det känns
Det där att jämt vara själv, ja, I sitt hem
Med en tyst telefon som glor som ett hån
Och där I din säng smeker tomhetens hand
Den smeker ditt hår
Den smeker ditt hår

Vill inte spela glad
Vill inte låtsas le
Vill kunna säga hur det är till dig
När allt jag vill är att må bra
Och göra allting som man ska
Ja, göra allting som man ska

Och jag önskar, jag önskar, ja, att jag var stark
Att jag kan lära mig stå upp för mig själv
Som nån som spelar I ett band
De som spelar gitarr
Ja, de som kan hålla takt
De som har makt
De som har makt
Ja, de som har makt

Nej, vill inte spela glad
Vill inte låtsas le
Jag vill kunna säga hur det är till dig
När allt jag vill är att må bra
Och göra allting som man ska
Ja, göra allting som man ska

Och jag är en idiot som älskar dig
Jag måste va en idiot som älskar dig
Jag är en idiot som älskar dig

Vill inte spela glad
Ja, jag vill inte låtsas le
Vill kunna säga hur det är till dig
När allt jag vill är att må bra
Och göra allting som man ska
Göra allting som man ska

Som vanligt håller jag sakta men säkert på att driva mig själv till vansinne! Det jobbiga är att det finns ingen lösning på situationen! Det är bara att vänta och stå ut. Jag hatar att vänta! Jag undrar om jag just nu längtar till London lika mycket som jag längtade till jul när jag var barn? Ärligt talat tror jag inte jag visste vad längtan var innan oktober i år.

Alla julklappar är köpta. Det är bara den viktigaste som jag måste fixa lite med. Sen är allt klart!