RoseThorns

Minnerna av dig, som aldrig existerade
Känslorna i mig, tanken exploderade

Allt var en illusion, bara drömmar
Att tillslut få, insikten av alla dåliga sömmar

Verkligheten kom, det var ingen fantasi
Vår kärlek var ändlös som, en saga och dess magi

Alla lögner, dina och mina
För varandra och oss själva, fick allt att sakta sina

Att vilja så mycket, att önska något mer
Fick oss att tappa tycket, allt vi inte längre ser

Men att vara utan, var mer än vi stod ut
Vi försökte igen men nu är det verkligen slut

Vi förlorade båda,  person och värdighet
Nu vandrar vi ensamma, utan varandra i en evighet